Nu talar jag om vinterbadandet!
För många år sedan började jag vintebada, men det har blivit glesare mellan varven dom senaste åren. Av vilken orsak vet jag inte.
Den första tiden kastade jag längtande blickar på varje vattenpöl som var utan is...och vi for till vaken i snöstorm och mörker. Ingenting kunde hindra oss! I ficklampans sken har vi hackat is i träsket...och plumsat genom drivor när vi har sökt vaken.
Nåja, idag var vi till träsket. Isen hade nästan helt farit, några enstaka bitar flöt omkring vid stranden. Men dom var det enkelt att fösa undan. Man märker inte när man är kall att isen skär hål på skinnet. Det syns först när man kommer upp från vattnet bloddrypande.
Inget blodbad idag...men ett härligt uppiggande dopp blev det.
Hade lite sjuka armar efter gårdagens tankrums skurande, men av det känner jag ingenting mera.
OBS! Jag känner mig inte så suddig som jag ser ut:) |
Den skall väcka oss när vi sömndruckna stiger in i badrummet:) |
Som av en händelse ärvde vi Pappa Anders utebadande. Han badade från sista april till advent. Tråkigt nog blir det inte så många bad nu för tiden. Men det vore väl rackarns konstigt om vi inte kunde komma i nån gång per år under den kallas årstiden. Vi skulle ju inte vara ensamma då bävrarna på ön badar titt som tätt...vi får väl se hur det går med det...
SvaraRaderaMen det där ser inte nyttigt ut! Jag vet hur ONT det gör med kallt vatten...Kan tänka mig att det ändå känns lite skönt efteråt.
SvaraRaderaDu er tøff! Bare tanken på å kle av meg og gå ut i vann med is på, får meg til å sette meg nærmere peisen og legge inn en ekstra bjørkekubbe! Men tror på at det er skjønt etterpå....!
SvaraRaderaGodt nytt år til deg!