Efter gårdagens program...och dagens beslutångest...var det mycket hälsosamt att sätta sig ner och sy ihop Cacao-koftan.
Jag följde ju beskrivningen till punkt och pricka! Och tyckte nog att ärmarna såg rättså smala ut men tänkte att det nog blir bra. Men eftersom jag har armar som en sumo-brottare var dom nog i smalaste laget.
Koftan är så fluffig och skön att ha på så jag beslöt mig för att ärmarna blir bra med tiden:)
Garnet var ju Cacao, öglealpacka. Och det gick åt 200 gram. Så nog är den fluffig minsann!
Den gör sig inte riktigt på foto...och troligtvis inte heller på Bondmooran. Men vem bryr sig...
Igen en tia i burken och en UFO färre i lager!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar