Söta klabbar....

...kvistiga klabbar. Stenhårda klabbar.

Såna har jag lekt med tills jag bokstavligen brände propparna! Vedklyven blev helt tyst mitt iallt...och fast jag hur tryckte knappen sade den inte ett pip.

Säkringen hade farit, så det var slut lekt för idag. Mycket möjligt att nämnda säkring var 30 år gammal:) Så såg den åtminstone ut!

Förstås tog jag dom kvistigaste till först...bara för att se om det lyckas:)

Nu har jag nånting att göra medan jag eldar i Huset! Bara jag kommer ihåg att ta med en ny säkring...