Stenrik stigletare...

Eftersom den gula rosen envist vill leva behövde dom upprivna rosenrötterna en plats. Den fanns ju precis bredvid mig...och där var redan en rosenplanta från gammalt. Tur att det finns stenar överallt. Nu gjorde jag en platå för rosorna. Jorden öste jag från sluttningen bredvid. Behändigt!



Ovårdad sluttning...

    

Rosor

Och lite flis utanpå...där var det!

Medan jag yrade fram och tillbaka med mina rosenrötter mm. såg jag till min förvåning en pion i slänten. Jag som trodde att det strök med i dränerings skedet. Nu kämpar den för sitt liv med rötterna delvis framme. Man kan lugnt säga att den har livslust:-) 

Jag vill LEVA!

För att få någon ordning på sluttningen...det handlar om stora höjdskillnader...insåg jag att det behövs mera stenar. Och stenar har vi ju!

Nu kom långtradaren fram! Men det gick inte så bra eftersom ringarna var nästan tomma. Så jag fick rulla stenarna på plats. Bra motion, fast det känns nog i bakbenen:-) 

Långtradaren!

Efter många om och men, men inga krossade tår eller fingrar, fick jag några stenar på plats. Sedan kom ösregnet och körde hem mig!

Inga fler stenmurar...trodde jag:-) 

Sten arbetet skall nog fortsätta(i eviga tider) men inte idag mera. Annars är jag arbets oförmögen imorgon:-)