En glädjens dag:)

Jag måste sy in min Chanel....hahha...jag var inte så stor som jag trodde. Därför vippade den där bak.

Så nu har jag repat upp virkningen i nedre kanten och skall sy tröjan smalare.

Nånting att glädja sig för:)

Chanel....

a la Bondmooran:)

Min UFO slakt fortsätter! Nu har Uppifrån ner koftan bytt skepnad fullständigt...och det går inte att repa upp den mera:)

Den regnbågsfärgade biten skulle inte ha räckt till till ärmar så jag stickade en lila bit som jag tvättade i 40 grader. Det tovade inte sig lika bra. Men nog duger det!

Runt tröjan virkade jag med sammetsgarn, först ett varv fasta maskor och sedan kräftvirkning.


Den vippar lite där bak...men jag skall sova på saken innan jag gör nånting drastiskt. Eller så säger jag bara att det skall vara så:)

Igen lugnt och diskret!

Det kan nog vara att det behövs nån sorts knäppning...men det måste få mogna lite.

Och nu får jag igen lägga 10 € i burken!!! Och 450 gram garn är upp använt!

Smarta tips...

...åt UFO-drabbade!

Repa upp dom...det går snabbt och så får man nytt garn gratis!

Nu har jag repat upp 5 arbeten. Mest kändes det nog när Uppifrån ner koftan i regnbågs färgat garn for tillbaka i nystanet! Jag hade stickat mycket på den, och tidigare repat upp delar av den.

Men sånt som inte blir bra skall få respass.

Och igår kom jag på vad jag skall ha det härliga garnet till.

Så nu har jag stickat upp allt med stickmaskin och väntar att tvättmaskinen skall bli ledig! Så får hela biten tvinna i 40 grader och tova sig bäst det vill.

Lite som karameller:)

Nu ska det hända...

Färdigt!

 Av det som finns kvar efter tvätten skall jag sy nånting...vad det blir bestämmer ödet. Jag har ju ingen aning om hur mycket det tovas:)

Stickmaskin!

Helt hjärndöd är jag ändå inte! Efter att ha putsat och smort och talat lite vänligt med min stickmaskin var det dags för provkörning!

Med boken i högsta hugg gjorde jag en provlapp och liiiite vaga minnen om hör man skall göra började uppenbara sig.

Garnet hade jag färgat på en kurs för lääänge sedan.

Fick åtminstone det stickat som jag ämnade. Nu är stickningen i bykmaskin på 40 grader tillsammans med min kontstickade väst. Jag kommer väl att gråta blod om västen valkas för mycket. Men den var på tok för stor. Jag trivdes inte i den. Lite risker måste man ta ibland. Garnet hade ju inte kostat nånting.

Fick 200 gram att minska i lagret:)

Hjärndöd??!!?

Alltså, att det kan vara kusligt att märka hur mycket hjärnsläpp man riktigt har!!!

 Jag blev inspirerad av tantkoftas valkning av stickat i bykmaskin och tänkte lite fuska!

Jag har ju stickmaskin, så det är ju bara smick smack, tick tack och stora bitar är färdigt stickade. Ämnade få dom bykta ännu före mjölkandet:)

Fick inte ens ihop till en provlapp!


 Det är ju förvisso över tre år sedan jag senast stickade på maskin , men ändå! Jag kommer inte ihåg någonting.

Nu blir det att studera handboken noggrannt och försöka aktivera eventuella hjärnrester. Kanske det finns nån kunskap kvar nånstans.... jag stickade ändå över 100 tröjor och jumprar när det riktigt begav sig! Och otaliga mössor och lite yllebyxor mm.

Trådarna väntar, men ingenting händer! 

Och nu ämnade jag bara sticka en rak bit med en färg.

Kanske jag skall putsa och smörja maskinen, om den skulle bli samarbetsvillig då:) Och sedan lite vänligt småprat medan jag pysslar om den...