Efter att Mästarn hade gjort behövliga förstärkningar i dom bärande konstruktionerna frågade jag av honom hur jag skall gå tillväga med rivandet. Skall jag börja från taket och ta bort stockarna som finns där eller hur skall jag börja.
Han granskade projektet från alla håll och kanter, skrapade sig i huvudet och såg allmänt villrådig ut. Jag sade att nog får jag väl ner rivet allt....du kan lugnt lämna mig åt mitt öde!
Nä, se det gick han inte med på , det är för farligt. Ack, vad det värmde ett modershjärta med en sån omtanke. Han såg väl för sin inre syn hur jag ligger under en hel hög med bråte med spikarna inkörda i fläsket...
Resultatet av grubblandet blev att han sågade med motorsågen lite här och där och till sist skuffade han omkull hela rasket. Taket kom ner som en helt separat skiva. Nånting muttrade han om att man kan inte bygga på detta viset. Jag försvarade byggaren med att han har varit död och begraven i tiotals år, så det må vara förlåtet.
Nu är det bara att städa ut allt...eller bara och bara....
 |
| En liten smäll.. |
 |
| ..och så var taket ner... |
 |
| ..och en rejäl knuff.. |
 |
| ..så var väggen omkull |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar